Ny studie belyser demografin i de nordiska snörkeramiska grupperna

Publicerad den 20 januari 2025
Bild på smycken

Tiden runt 2600 före vår tideräknings början tycks befolkningen ha ökat markant i södra Skandinavien, men tiden tycks också härjat av återkommande sjukdomar eller krig.

Genom ett samarbete mellan Anna Tornberg och Helle Vandkilde (Århus universitet), har gravar och skelett från de nordiska snörkeramiska grupperna, det vill säga svensk-norsk stridsyxekultur och dansk enkelgravskultur, studerats. 

Studien visar att en väldigt hög andel av de gravlagda inte uppnådde sin 20-årsdag men att spädbarnsdödligheten var förhållandevis låg. Det här mönstret är vanligt i samhällen som relativt ofta drabbas av dödliga infektioner, men också i samhällen där våld och krig är vanligt förekommande. Genom att analysera artefakter, gravarnas storlek och orientering visar studien också att de allra flesta gravar tillhörande de här kulturerna var till för vuxna män. I periodens inledning var samtliga gravar manliga, medan andelen gravlagda kvinnor och barn ökade ju längre fram i tiden man kommer. Det är troligt att den ökande andelen barngravar och höga andel barn bland skeletten hör ihop med en ordentlig befolkningsökning i mitten av det tredje millenniet före vår tideräknings början. 

Projektet är finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Studien är publicerad med öppen tillgång och kan läsas här: link.springer.com/article/10.1007/s12520-024-02159-2